EFFem en miljöbedömningskalkyl

Denna kalkyl är till för att uppskatta och jämföra miljöpåverkan från olika uppvärmningssystem i byggnader. En hjälp till att miljömässigt värdera en effektiviseringsåtgärd eller ett byte av uppvärmningssystem.

 
Energianvändningen i byggnader utgör den högsta andelen av den totala energianvändningen i samhället och dess påverkan på miljön har därför blivit en alltmer viktig fråga. Miljömässigt är det dock stor skillnad mellan kWh och kWh eftersom miljöbelastningen beror på ett flertal faktorer så som, bränsleslag, transporter, uppvärmningssystem, effektivitet och systemavgränsningar. Det stora antalet faktorer gör att det är svårt att beräkna och värdesätta miljöbelastningen. För att underlätta värderingen har programmet EFFem skapats.


Det är skillnad på kWh och kWh vid miljövärdering av byggnaders energianvändning

För vem och när behövs det?
EFFem är främst avsett för energirådgivare och energikonsulter för att ge miljöråd åt den enskilde villaägaren eller ansvariga för bostads- och lokaluppvärmning. Programmet syftar till att enkelt och snabbt göra en uppskattning av miljöpåverkan från alternativa uppvärmningssystem eller vid energieffektiviseringsåtgärder. EFFem kan också vara en hjälp för fastighetsbolag vid övergripande miljöplanering av hela bostadsområden eller vid miljödeklaration av fastigheter. EFFem skall också kunna användas av den intresserade villaägaren direkt men för att tolka resultaten krävs en viss grundläggande miljökunskap.

Vad påverkar den slutliga värderingen?
Programmet är uppbyggt så att både förutsättningar (verkningsgrader, utsläppsdata, systemavgränsning m.m.) och resultat skall vara transparanta, eftersom båda har en stark påverkan på den slutliga värderingen. Användaren kan själv ändra verkningsgrad och utsläppsdata för anläggningen eller avgränsning av energisystemet för att se hur resultatet påverkas. Resultatet visas som miljöpåverkan uppdelad i miljöeffekter och inte som ett sammanvägt miljöindex. Detta för att användaren själv skall kunna göra den slutliga avvägningen.

Genomsnittet i Sverige
De data som används vid beräkningarna har valts för att ge en allmän bild av genomsnittet av den typen av uppvärmningssystem i svenska villor. Alla miljödata baseras på representativa livscykelinventeringar (LCI). Dessa data blir därmed endast representativa uppskattningar och kan skilja sig väsentligt från ett specifikt fall där t.ex. gammal eller senaste tillgängliga teknik används.

Bygger på livscykelinventeringar (LCI)
Resultatet beräknas genom en summering av alla utsläpp vid utvinning och produktion av bränsle, vid transport och förbränning av bränslet och vid upparbetning av restprodukter. D.v.s. hela energislagets livscykel ”ifrån vaggan till graven”. Till exempel ifrån det att olja utvinns ifrån marken till det att värme har distribuerats i byggnaden och alla restprodukter har tagits omhand. Med hjälp av så kallade livscykler fås en helhetsbild av uppvärmningssystemens miljöbelastningen som därmed blir jämförbara med varandra.


Miljöpåverkan under energislagets livscykel

Resultatet visas i miljöeffekter
Utsläppen kategoriseras i miljöeffekter för att ge ett tydligt resultat från miljövärderingen. De miljöeffekter som beräknas är växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon samt utsläpp av partiklar. Orsaken är att ett uppvärmningssystem som har liten påverkan på växthuseffekten kan samtidigt ha stor påverkan på försurning. En bedömning av om påverkan på växthuseffekten är bättre eller sämre än på försurning är beroende av vad miljövärderingen skall användas till.

Systemavgränsning
För en byggnad som använder sig av el eller fjärrvärme är resultatet direkt beroende av miljövärderingens systemgräns. El och fjärrvärme produceras oftast centralt i olika produktionsanläggningar och sammanbinds sedan med ett distributionsnät. Systemgränsen ger vilken mix av produktionsenheter som ingår från el eller fjärrvärme och kan vara olika beroende av vad miljöbedömningen skall användas till.

För el finns tre vanliga sätt att dra systemgränsen. En s.k. Sverigemix består av den procentuella sammansättningen av svenska produktionsenheter och ger därmed en bild av byggnadens bidrag till miljöbelastningen. För s.k. miljömärkt el (Bra miljöval, Öronmärkt el eller Grön el) finns en specifikation av vilka produktionsenheter som ingår och därmed kan miljöbelastningen preciseras. En s.k. Marginalproduktion består av den produktionsenhet som används i sista hand. En reduktion av elanvändning leder till att man kan låta bli att använda det produktionssättet och därmed fås en bild av hur miljöbelastningen minskar vid en elbesparande åtgärd.


Ortsdata för fjärrvärme
För fjärrvärme kan det bli missvisande att använda en Sverigemix eftersom fjärrvärme distribueras i lokala nät som inte har någon koppling med varandra. Fördelningen av produktionsenheter skiljer sig dessutom kraftigt åt i de olika lokala näten. För att det skall vara möjligt att få en miljöbelastning med samma fördelning som den produceras med behövs data för varje lokalt nät. Den procentuella sammansättningen av bränsleanvändning för olika fjärrvärmeleverantörer anges ofta på respektive fjärrvärmebolags hemsida och kan sedan anges i EFFem under eget val. Fjärrvärmeleverantörer kan om så önskas lämna miljöuppgifter till EFFem så att beräkning av miljöbelastning från varje fjärrvärmeleverantör kan beräknas och direkt anges som val i EFFem (inlämnade uppgifter kontrolleras). 


I E

EFFems utveckling
 EFFem har utvecklats i EFFEKTIV som är ett forskningsprogram som startats av ELFORSK och utförs av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, CIT Energy Management och Institutionen för installationsteknik på CTH. Programmet har utvecklats med hjälp av en bred referensgrupp.


EFFem bygger på rapporterna:  

”Miljöpåverkan från byggnaders uppvärmningssystem”, Åsa Wahlström, Agneta Olsson-Jonsson och Lars Ekberg, ISBN 91-7848-902-4, ISSN 1650-1489, Effektivrapport 2000:01. Borås 2001.

“Miljöpåverkan från byggnaders uppvärmningssystem: Etapp 2” Åsa Wahlström och Agneta Olsson-Johnsson: ISBN 91-7848-824-9, ISSN 1650-1489, Effektivrapport 2002:02. Borås 2002.

EFFem har uppdaterats 2008 vilket beskrivs i:

”Uppdatering av miljöbedömningsprogrammet EFFem”, Åsa Wahlström och Carolina Hiller, Elforsk PM, Elforsk, Stockholm, oktober 2008.

I dessa rapporter och under fliken förklaringar finns referenser till data som används i programmet.

OBS! EFFEKTIV kan inte hållas ansvariga för användning av resultaten. Resultaten får inte återges i annat än i sin helhet (dvs inklusive förutsättningar).

    
 
 
Uppdaterad: 2008-01-03
Utgivare: Anette Ingemarson

.